Nätverket för frivillig, formell kår

Diskussioner!

2011-02-17T11:32:00.002+01:00

Hej vänner!

I dagarna ska jag träffa Uppsala studentkårs nya sektionsrepresentant för TekNat-fakulteten för diskussioner. Efteråt tänkte jag sammanfatta diskussionerna, men tänkte ge er en heads up redan nu.

Kram!

Uppdaterad: Fult spel, Uppsala studentkår.

2010-08-07T01:18:00.004+02:00

Visst är det intressant med Uppsala studentkår? Innan kårobligatoriet föll behövde man bara låta sin faktura förfalla för att bli utskriven ur kåren. Det stod explicit att om man har avslutat sina studier skulle man bara låta bli att betala, så skulle man automatiskt skrivas ur kår och nation som medlem. Detta är också praxis för alla ideella föreningar jag stött på under mitt liv - tills nu.

För nu är det andra bullar som gäller. Tydligen måste man nu aktivt anmäla till Uppsala studentkår att man faktiskt vill gå ur, för att de inte ska skicka både påminnelser och kanske kronofogden på en. Jag har aldrig stött på en ideell förening som betett sig på detta märkliga sätt. Medlemskapet är frivilligt - alltså bör fakturan vara frivillig att betala.

Inväntar med spänning eventuella framtida rapporter om att Uppsala studentkår börjar skicka ut inbetalningskort, påminnelser och indrivningar om frivilligt medlemskap till recentiorers adresser som de kommit över genom att muta Lauritzen med tårta och champagne.

Uppdatering: Uppsala studentkår har noterat inlägget och deras informationsansvarige hälsar via Twitter att "Kan hända har något blivit otydligt iom allt förändringsarbete. Ska kolla upp. Men utgå från att du inte måste betala."

UTN överklagar beslutet

2010-05-14T12:23:00.002+02:00

Efter det tråkiga men väntade beskedet nyligen så har UTN bestämt sig för att överklaga beslutet som inte gav UTN kårstatus. Beskedet kom för en vecka sedan på twitter. Antagligen leder det inte någonstans, men det är rätta takter!

2013

2010-04-30T23:11:00.004+02:00

För en vecka sedan kom då beskedet att konsistoriet nekat Uppsala teknolog- och naturvetarkårs ansökan om kårstatus. Beslutet var väntat men ändå sorgligt för alla som kämpat för erkännande av studiebevakningen som bedrivs av UTN på TekNat-fakulteten. Eftersom beslutet bordlades en vecka tidigare på grund av livliga diskussioner[1] föreföll det inte längre som att beslutet var så självklart som Uppsala studentkår tidigare påstått[2].

Universitetet släppte ett pressmeddelande och Ergo var inte långsamma med att kommentera beslutet i en artikel som smidigt bortser det viktigaste uttalandet i hela meddelandet:

Universitetet konstaterar att regeringen inte anvisat något annat urvalskriterium än störst medlemsantal, vilket är olyckligt vid denna första gång när obligatoriet finns kvar, menar konsistoriet.

Vi lägger ihop ett och ett om anledningen till att diskussionerna drog ut en vecka på tiden. Vi är övertygade om att konsistorieledamöter ansåg att beslutet borde tas utifrån en helhetssyn på begreppet representativitet. Att välja studentkårer utifrån det i detta läget totalt värdelösa kriteriet anslutningsgrad var något man inte ville göra. Det förefaller också uppenbart att UTN i de flesta fall representerar studenterna bättre på TekNat-fakulteten än vad US gör.

Einar Lauritzen, som vi tidigare berättat om, kommenterar:

– Konsistoriet är enhälligt.

Ja, konsistoriet var antagligen enhälligt i att man inte vågade göra en egen tolkning av begreppet representativitet och därmed kunde UTN inte bli kår, hur bra UTN än är.

Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm kommenterar:

– Jag har vetat hela tiden att det skulle bli det här beslutet [...] Nu går vi vidare. Främjar varandra och inte nedvärderar varandra. Det första som gäller är att försöka hitta tillbaka till en god relation.

För det första är alla retroaktiva uttalanden är löjliga. Till exempel visste vi hela tiden att, var och när det skulle bli en jordbävning på Haiti innan den ägde rum. För det andra så vill hon gå vidare med ett sektionsavtal som omöjligen kan fungera. För det tredje vill hon hitta tillbaka till en god relation. Det kommer ta ungefär tre år.

Beslutet om kårstatus bordlagt av konsistoriet!

2010-04-15T15:57:00.000+02:00

Har vi väntat färdigt snart?

I timmen då alla förväntade sig att US och Farmis skulle väljas av konsistoriet har konsistoriet istället valt att bordlägga frågan för vidare diskussioner. Universitetets kommunikationsdirektör Pernilla Björk säger till till UNT:

"Det är en knivig fråga och man är inte färdig med diskussionen."

Knivig fråga? Konsistoriet har alltså inte bordlagt ärendet av tidsbrist, och den enda knivigheten som finns på världskartan är att UTN har inkommit med en ansökan om kårstatus. Den kniviga frågan måste därför ha med studentrepresentativitet att göra, vilket vi tidigare diskuterat.

Då citerade vi regeringens utredare Erland Ringborg:

"Utredningen utgick från att man vid varje lärosäte skulle välja en viss modell för kårstrukturen - enkelt uttryckt: sammanhållen kår eller fakultetskårer - och diskuterade inte närmare hur en situation där modellerna blandas ska hanteras. Detta måste lösas lokalt med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.

Konsistoriet måste i detta läge göra en självständig bedömning. Att förutsättningarna för en jämförelse av medlemstal inte är rättvisa, så länge en av konkurrenterna kan stödja sig på obligatoriet, understryker enligt min mening vikten av att förankring och representativitet bedöms mera allsidigt."

Det här verkar alltså tyda på att konsistoriet tar sitt ansvar och tar dessa kniviga frågor på allvar. Att konsistoriet har alla valmöjligheter öppna påvisades när Stockholms universitet tog ett för många oväntat och uppmärksammat beslut.

Uppsala studentkår avslöjat?

2010-03-26T23:39:00.000+01:00

Nu är det storm i vattenglaset igen. Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm (länk) har lagt fram ett förslag som enligt UTN:s ordförande Ulrika Bohlin är mer eller mindre en krigsförklaring mot UTN. Det bör här poängteras att UTN är den enda källan för nuvarande.

Jag vill ta en minut av er tid och ge er lite tankar och funderingar kring detta mystiska förslag. I grund och botten handlar det nog om att Ekholm har insett att följande förhållande förutspås råda i höst:

Tabellen talar sitt klarspråk. UTN bidrar med det mesta på fakultetsnivå och framförallt har man satsat mer på studiebevakningen - som borde vara US paradgren. Det som Ekholm (enligt Bohlin) nu föreslår är:

US ska bli bättre på studiebevakningen på TekNat och öka från 1 heltid till 3 heltider och säger därmed implicit nej till UTN:s nomineringar till dessa poster. Vad gäller då kring val av representanter via institutionsstyrelser och programråd? Det betyder att studieråden på fakulteten inte längre skulle gå via UTN utan skicka sina nomineringar direkt via US. UTN:s funktion som samordnande organ för sektionernas studieråd skulle skadas väsentligt. Det skulle alltså betyda en total krigsförklaring mot UTN på studiebevakningsfronten och en period av total förvirring för studieråden.

Ännu mer förvirrande är följande:

Förvirring 1

Ekholm i egenskap av US-ordförande föreslår att UTN - en fristående organisation - ska sluta ägna sig åt sin kärnverksamhet. Jag kanske ska ringa riksdagen och be dem lägga ner det här med beslutsfattande. Fräckheten, om det Bohlin skriver är sant, är oerhörd.

Förvirring 2 eller I told you so
Jag hör rykten (källhänvisning saknas) om att US arbetsgrupp som tagit fram förslaget har utgått ifrån vad som är möjligt att åstadkomma enligt högskoleförordningen. Om det är sant så betyder det att sektionsförslaget som UTN-fullmäktige röstade kring vad regelvidrigt och möjligen olagligt att genomföra. Det skulle i så fall betyda att jag hade rätt från början - igen.

Förvirring 3 eller banana split
Bohlin påstår också att UTN skulle behöva delas i två organisationer om US beslutar som Bohlin påstår att Ekholm har föreslagit. Det har jag svårt att tänka mig som ett möjligt scenario. Nöjesorganisationen UTN lever i strikt symbios med utbildningsförbättraren UTN. Det som skulle hända är att hela organisationen skulle få ett stort bakslag och verkligen behöva profilera sig som en skuggkår. Det förefaller uppenbart att Bohlin slängt in hotet om att dela organisationen som skrämselmetod för att få medlemmarnas uppmärksamhet, på gott och ont.

Summa summarum

Om det Bohlin skriver är sant och riktigt, så finns det ändå en chans att få till ett fortsatt samarbete under de närmsta tre åren. Frågorna man kan ställa sig är då om förslaget är begränsat till US presidium, om det är förankrat i resten av US styrelse samt om US fullmäktige kan tänkas bli beslutsmässigt för att ta ställning...

On this day...

2010-03-25T14:26:00.001+01:00

“Cry 'Havoc', and let slip the dogs of war, that this foul deed shall smell above the earth with carrion men, groaning for burial!"

Kårer behöver inte automatväljas!

2010-02-18T13:01:00.000+01:00

Vi möts av nyheten att Stockholms universitets styrelse har valt att göra Stockholms universitets studentkår (SUS) kår för hela Stockholms universitet. Därmed sparkar man ut de tre små kårerna Studentkåren vid JMK, Socialhögskolans Studentkår och Studentkåren DISK.

Sedan tidernas begynnelse (sedan utredningen Frihet för studenter blev färdig) har representanter för Uppsala studentkår och sektionsnätverket Teknats framtid påstått att Uppsala teknolog- och naturvetarkår inte har någon chans att få status som studentkår 2010 eftersom alla studentkårer kommer att automatväljas första perioden. Detta var alltså åter igen ett exempel på:

"Man's unfailing capacity to believe what he prefers to be true..."

Då det vid en första anblick inte verkar så konstigt att sparka ut institutionskårer eftersom de inte täcker ett helt verksamhetsområde, omfattar kårerna istället geografiskt väldigt skilda områden. Därmed fanns det stöd i förarbetena för ett automatväljande av dessa kårer. Trots detta har SU gjort en egen bedömning av begreppet representativitet. En sådan egen bedömning är vad UTN har framfört i ansökan att konsistoriet måste göra.

UTN har ansökt om status som studentkår

2010-02-12T23:59:00.000+01:00

Igår hade både UTN och Uppsala Studentkår ansökt om status som studentkår för den treårsperiod som börjar den 1 juli i år.

Ansökan har skickats in trots att Uppsala Studentkårs kårtidning Ergo på förhand dömt ut försöket med artikeln UTN-separatister kämpar i motvind. Rubriken får det nästan att låta som om UTN är någon slags terrororganisation, men artikeln kretsar mest kring Einar Lauritzens uttalande:

Visst kan de ansöka om att bli en egen kår, men i och med att regeringen inte infört några övergångsbestämmelser så gäller samma regler för att bli en egen kår den här omgången som i fortsättningen.

Lauritzen hänvisar här till de dokument som styr hur ansökan ska behandlas – dokument som Einar själv har tillsett och formgivit. Det är alltså Lauritzen som har bestämt hur förarbetena ska tolkas och gör sedan sin tolkning utifrån dessa bestämmelser. Med förarbetena menas utredningen Frihet för studenter. Vi sökte upp regeringens särskilda utredare, Erland Ringborg, för att få klarhet i hur förarbetena borde tolkas. Han ser direkta problem med hur man ska tolka ansökningar från olika verksamhetsområden:

Utredningen utgick från att man vid varje lärosäte skulle välja en viss modell för kårstrukturen - enkelt uttryckt: sammanhållen kår eller fakultetskårer - och diskuterade inte närmare hur en situation där modellerna blandas ska hanteras. Detta måste lösas lokalt med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.

Ringborg ser också problemen för att representativiteten bedöms felaktigt:

Konsistoriet måste i detta läge göra en självständig bedömning. Att förutsättningarna för en jämförelse av medlemstal inte är rättvisa, så länge en av konkurrenterna kan stödja sig på obligatoriet, understryker enligt min mening vikten av att förankring och representativitet bedöms mera allsidigt.

Ansökningshandlingarna går att hämta från UTNs hemsida och omfattar dels material som beskriver verksamheten men också en del intressanta bilagor, bland annat ett brev från Anders Axelsson (rektor för Lunds Tekniska Högskola), som påpekar att fakultetskårer faktiskt är vettigare att jobba med än stora, breda kårer.

Med allt detta sagt så tror jag tyvärr att konsistoriet till slut ändå kommer välja den fega vägen ut och avslå UTN:s ansökan. Alla vet ju att Uppsala universitet är ett anrikt sådant till fördärve och att det tar minst tjugo år att ändra de mest banala traditioner innanför universitetshusets tjocka väggar. Det finns ju trots allt heller ingen som kan ställa konsistoriet till svars för deras beslut i den här frågan eftersom konsistoriets kansli skapar sin egen moraliska måttstock. Friheten för studenterna får vänta till 2013.

Men 2013, då jädrar i min låda.

Släpp bocken fri!

2009-11-15T21:41:00.000+01:00

Vad står på? UTN förbereder i dagarna sin ansökan till konsistoriet om status som studentkår. Häromdagen togs ett nämnligen beslutet av rektor Hallberg som bestämmer ordningen för ansökan (UFV 2009/1798):

Ansökan från studentsammanslutning om ställning som studentkår för perioden 2010-07-01 - 2013-06-30 ska ställas till Konsistoriet vid Uppsala universitet och ha inkommit senast 2010-02-15. Till ansökan ska fogas
- uppgift om vid vilken eller vilka organisatorisk avgränsade delar av universitetet sammanslutningen vill få ställning som studentkår
- uppgift om sammanslutningens medlemsantal (studenter) inom verksamhetsområdet, räknat vid ansökningstillfället
- försäkran att sammanslutningen har som huvudsakligt syfte att bevara och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid universitetet
- sammanslutningens stadgar
- övriga handlingar som samman slutningen vill åberopa i ärendet

Bakgrunden till rektorns beslut är den nya Studentkårsförordningen (2009:769) som beskriver hur universitetet ska förhålla sig till den nya högskolelagen. I denna saknas allt vad övergångsregler heter, men klart står att en sammanslutning måste ansöka om kårstatus (det inkluderar även Uppsala Studentkår, så kom ihåg att pula ihop en ansökan!).

Den nya förordningen gäller från och med 2010-07-01 och UTN:s ansökan kommer att behandlas innan dess. Därmed är det den gamla förordningen som gäller när UTN:s ansökan om kårstatus behandlas och enligt den är det helt upp till konsistoriet att besluta hur de själva vill. Om de väljer att följa den nya förordningen är det olyckligt eftersom alla studenter tvingas vara medlemmar i Uppsala studentkår, som då får en orimligt hög anslutningsgrad.

Konsistoriet kan dock välja det bättre alternativet; att välja en kår nära studenterna, som fokuserar på hemmaplan (i kontrast till nationell påverkan), som engagerar studenterna (i kontrast till icke-beslutsmässiga fullmäktigemöten) och som aktivt arbetar som en länk mellan studenter och arbetslivet. UTN gör på TekNat precis allt det som universitetet egentligen önskar att Uppsala studentkår ska göra på hela universitetet – men inte gör.

Kårfrågan uppe i FUM igen

2009-10-20T11:14:00.001+02:00

Hej allihopa,

På sistone har undertecknad inte varit så delaktig i debatten som rasat vidare på alla möjliga håll och kanter. Det beror på många prioriteringar. Exempelvis har jag nyligen fått en oerhört gullig dotter och skriver till er från BB på Akademiska.

Jag känner ändå att jag vill ge några betraktelser kring hela cirkusen innan beslutet tas. Vad händer nu? Nätverk bildas till höger och vänster, det ena med mer generella slogans och namn än det andra. Historien upprepar sig.

2003: "Allt är inte svart eller vitt". Jasså? Det är svårt att säga motsatsen, även om frågan då inte handlade om färglära. Allt är inte en gråskala, skulle jag vilja påstå. Hela färgrymden ryms i kårfrågan.

2009: Ja till samarbete! För vem vill inte samarbeta? Frågan handlar om organisation, representation och studenters möjlighet till aktion. Frågan är hur samarbetet ska se ut. Men tydligen måste man nu vara emot alla sorters samarbete - i alla fall på det emotionella planet - om man anser att kåren bör ombildas eller delas på ett sätt som vi tror förbättrar för fakultetens studenter.

2009: Närhet är kärlek. Det är svårt att säga nej till, men här finns en poäng. Den är att studenterna mår bra av att kåren är närmare studenterna. Vilken kår då, kanske man kan undra. Det är upp till dig att fundera på - vad gör UTN? Vad gör US? Ska kåren hjälpa medlemmarna lokalt eller ska tyngden ligga på politik?

Jag har lite fler förslag till slogans:

Allt är inte guld som glimmar.
Efter regn kommer solsken.
Alla ska med.
Flum flum flum.
Säkra studentinflytandet.
Bevara studentinflytandet.
Rädda studentinflytandet.
Nätverket för rimligt och vettigt tänkande.

Oavsett vilket beslut som tas på fullmäktige blir UTN egen kår förr (2010/2013) eller senare (2016). Uppsala studentkår är en oorganisation som är på god väg att gräva sin egen grav trots döden stirrandes i vitögat. Det märks inte bara på dess fullmäktige, som (när det är beslutsmässigt) debatterar patetiska skitsaker snarare än livsviktiga beslut, utan även när man konverserar med toppar i universitetsledningen. (De får inte uttala sig officiellt, tyvärr.)

Tillsammans mot framtiden!

Det rör på sig

2009-08-05T00:53:00.000+02:00

UTN:s ordförande Ulrika Bohlin har i dagarna publicerat ett debattinlägg i Uppsala Nya Tidning angående hur andra delar av universitetet beter sig som är väldigt läsvärt. Den här typen av inlägg visar både på kapacitet och kompetens hos UTN samt att TekNat-studenterna behöver företrädas av någon vars åsikter inte behöver godkännas av någon annan kår på Öfre Slottsgatan. Universitetet har många inre konflikter mellan olika fakulteter, vetenskapsområden och olika viljor och detta belyser det är löjligt att studenterna vid det universitetet företräds av en enda kår.

För övrigt är jag själv sedan 1 juli inte längre kåraktiv; så nu kan bloggen betraktas som helt fristående från UTN.

Glad midsommar!

2009-06-19T11:12:00.001+02:00

Vi önskar alla en glad midsommar!

Kårobligatoriet avskaffas!

2009-06-10T19:06:00.001+02:00

I skrivande stund sitter jag i Tekniska Högskolans Studentkårs kårhus Nymble och dricker champagne. Tidigare var vi nere i Riksdagshuset och bevittnade kårobligatoriets avskaffande. Allt politiskt påverkansarbete som Uppsala studentkår och SFS bedrivit för att förhindra detta visade sig alltså helt meningslöst. Detta, mina vänner, betyder frihet för Uppsalas teknologer och naturvetare. Nu påbörjas det utredningsarbete som ska visa hur UTN ska bilda kår. För kåren i Uppsala kommer att delas, nu är det bara en tidsfråga! Leve det!

Inriktningsbeslut!

2009-05-26T01:39:00.000+02:00

UTN:s fullmäktige beslutade följande:

"att i händelse av beslut av kårobligatoriets avskaffande ska UTN utreda, analysera och konsekvensbeskriva effekterna av ett kårbildande. Ansökan om kårbildande ska godkännas eller avslås av UTN:s fullmäktige."

Då väntar vi på kårobligatoriets avskaffande – sen kör vi! Nätverket för frivillig, formell kår vill därmed tacka för en god debatt och speciellt tacka Magnus Lundgren (teknatsframtid) som varit en mycket glad och trevlig debattör i frågan. Inlägget Vad som än händer är klockrent. Vi vill också samarbeta. Vi tror på kärleken. Kram!

Ett stort lycka till till styrelsen 09/10. Ni har ett stort och ansvarsfullt arbete framför er – som ni kommer klara av galant.

Formell kår - styrelsens betänkande

2009-05-21T12:46:00.000+02:00

Styrelsen har publicerat ett betänkande som heter Formell kår – styrelsens betänkande om Uppsala studentkårs betänkande om styrelsens proposition. Det försöker besvara alla frågetecken kring styrelsens proposition och de frågetecken som uppkommit kring den. Styrelsen påpekar också en del felaktigheter i Uppsala studentkårs betänkande, som skickades ut till fullmäktiges ledamöter den 19 maj.

Vi måste pröva sektionsalternativet!

2009-05-18T16:04:00.000+02:00

Den nya Facebookgruppen Håll ihop studentinflytandet - sektion ja tack!, som uppstått som en motpol till vår Facebookgrupp Ja! UTN som en formell, frivillig kår!, skriver följande i sin beskrivning:

"När studenterna på teknat-fakulteten röstade om saken 2003 röstade knappt 70 % nej till egen kår."

Det är helt irrelevant, vilket förklaras här. Omröstningen 2003 handlade till stora delar om helt andra saker än det som diskuteras nu och är hopplöst inaktuell.

"En sektionslösning ger i princip alla fördelar som en egen kår skulle ge."

Det är inte sant, vilket också förklaras här. En sektionslösning har flera nackdelar, vilket man också helgarderar sig i följande stycke:

"Inget hindrar heller UTN från att bilda en egen kår om man är en sektion. Ett alternativ skulle därför kunna vara först bilda en sektion och om UTN inte anser att detta ger tillräkliga fördelar sedan försöka bilda en egen kår."

Det här vidare är en oerhört oansvarig inställning. Om UTN ska bli en sektion så ska man göra det för att man verkligen vill bli en sektion – från nu och för all framtid. Anser man att UTN ska gå in halvhjärtat i samarbetet? Vi behöver inte prova sektionsskapet eftersom vi vet redan idag att kåralternativet är bättre och jag är övertygad om att en utredning kommer påvisa detta.

Slutligen har jag en del funderingar som återknyter till detta inläggs rubrik. En del har undrat varför vi inte bör pröva sektionsalternativet. Nätverket för frivillig, formell kår anser absolut att vi måste pröva sektionsalternativet! En prövning av sektionsskap innebär att man undersöker via lagkunniga jurister och/eller domstol huruvida det ens är lagligt att delegera formell representant. Lagrådsremissen inför ju en del kriterier för vem som blir den formella representanten; är det då inte emot lagen att delegera rättigheten att företräda studenterna och utnämna studentrepresentanter till en annan organisation?

/ Svante & Nätverket för frivillig, formell kår

...och bilen går bra?

2009-05-17T01:10:00.000+02:00

Våra motdebattanter på Framtiden för teknats studenter påpekar i sitt inlägg I otakt med tiden att det är trendigt just nu att slå ihop mindre kårer till större. Att då gå motsatt väg och dela upp en av landets största kårer måste därför vara dumt, menar man. Det är ett ologiskt resonemang.

Det stämmer alltså att man i dagsläget planerar slå ihop små kårer i Göteborg och Lund. Anledningen till varför man gör detta behöver inte alls vara för att större kårer är "bättre" än små. Förändringen drivs främst (och i vår åsikt, endast) av två saker:

Nya ekonomiska ramar tvingar kårer till omorganisation och omstrukturering. Det statliga bidraget per heltidsstudent är trots allt för lågt satt.
Enligt den nya lagstiftningen får man bara vara kår efter 1 juli 2010 om man täcker minst ett helt vetenskapsområde enligt högskoleverkets definition. Således tvingas många idag små kårer ombilda sig till större kårer.

Att små kårer slås samman till större ska inte nödvändigtvis ses som något positivt, som Framtiden för teknats studenter påstår. Om större kårer alltid vore att föredra skulle de små kårerna gått samman och bildat dessa nu större kårer för länge, länge sedan.

Vidare skriver Framtiden för teknats studenter i ett annat inlägg, Varför vill man inte ens pröva? (part 2). Där upprepar frågan om varför man inte ska bli sektion flera gånger, trots att vi redan svarat på det i det här inlägget.

/ Svante & nätverket för frivillig, formell kår.

Varför sektion av en frivillig kår inte är en bra idé

2009-05-16T00:32:00.000+02:00

Det är roligt att debatten nu verkligen har tagit fart, men vi tycker fortfarande att det saknas vissa perspektiv på frågan.

En sak som hittills har saknats i debatten är hur Uppsala studentkår kommer att se ut efter den 1 juli 2010. Uppsala studentkår kommer ha ännu mindre resurser och medel för att bedriva sin verksamhet ute på fakulteten. Om man ser till hur föga engagerade TekNat-studenterna är i Uppsala studentkårs frågor i dagsläget så finns det skäl till oro. Jag experimenterade häromdagen med att fråga studenter på TekNat vad de tyckte om Uppsala studentkår och vad kåren gör för dem. En person svarade att de trodde den kunde få hjälp med bostäder, ungefär två tredjedelar sa att de inte visste vad Uppsala studentkår gjorde för något, och ungefär en tredjedel frågade vad Uppsala studentkår var för något. Detta får mig att undra hur det kommer att se ut efter att kårobligatoriet faller och Uppsala studentkår resurser minskar ytterligare. Vad ska det då bli av våra studenters inflytande?

Uppsala teknolog- och naturvetarkår har på den andra sidan en 40 % anslutning på fakulteten räknat i huvuden ännu mer räknat i heltidsekvivalenter. UTN lyckas varje år enagagera ca 700 teknologer och naturvetare i dess olika aktiviteter. Samtidigt gör UTN allt som en kår egentligen behöver göra ifrån studiebevakning till sociala aktiviteter. I rådande läge vore det kanske rent ansvarslöst av UTN att inte kliva in och rädda studentinflytandet? Det man behöver göra är enbart att formalisera det som man redan gör i praktiken.

När grunden till Uppsala teknologkår (som sedan blev en del av UTN) lades för 15 år sedan gjorde man det med full avsikt att bilda en egen kår. Som någon klok person tidigare sade i debatten, har det hela tiden bara varit att trycka på on-knappen. Från vad jag hört hittillls i debatten så verkar det som om många inte insett riktigt hur den knappen fungerar.
Hela kärnan i det här är nämligen detta: Vem anser att TekNats studenter skall representera TekNats studenter? Frågan om vad fakulteten, universitetsledningen, och rektor med flera vad tycker är ganska irrelevant. I slutändan måste de hörsamma vad studenterna faktiskt tycker. Diskussionen om huruvida egen kår skulle vara möjligt för UTN dör vid denna centrala punkt, resten är detaljer som med tiden reder ut sig.

Avtalet med Uppsala studentkår är på pappret det bästa som hittills har åstadkommits mella de två parterna. Själva faktumet att UTN har fått igenom så många punkter säger en hel del om hur allvarligt Uppsala studentkår ser på sin situation. Uppsala studentkår vet själva om att en decentralisering är oundviklig och att inflytandet åter kommer hamna lokalt hos studenterna. Frågan de nu ställer sig är hur den formen kommer att se ut. Deras vision ligger i sektioner men är det verkligen rimligt att ha en organisation där grenarna är lika tunga som trädets rot? Det bådar inte väl för ett rättvist studentinflytande.

En sektionsbildning skulle med stor sannolikhet vara en kortsiktig förbättring för UTN. TekNat-studenterna skulle få mer inflytande i Uppsala tillfälligt. Samarbetet regleras i avtal men kommer i praktiken vara mycket personberoende. För varje sittande styrelse i Uppsala studentkår finns risken att samarbetet försämras. Med politiska partier innebär att man inte kan vara säker på vem man har att göra med från år till år. Detta oroar oss då Uppsala studentkår tids nog kommer vilja se över UTNs budget, vilja påverka våra åsiktprogram, framföra våra åsikter till universitetet, och avgöra vilka remisser UTN får. Detta är en ekvation som på bara några års sikt riskerar att divergera, det finns helt enkelt inte tillräckligt många gemensamma nämnare att luta sig mot.

Slutsaten är att sektionsskap är för UTN en kortsiktig lösning och det UTN jag känner jobbar inte så. Det UTN vi känner har alltid lyft blicken lite högre och det är tack vare den mentaliteten som vi idag står orubbade inför kårobligatoriets stundande fall.

/ Jimmy och nätverket för frivillig, formell kår

Kåren sjunker, alle man till livbåtarna?

2009-05-15T23:47:00.000+02:00

Vår motpol, Framtiden för teknats studenter skriver i sitt inlägg Varför vill man inte ens pröva? om att sektionsalternativet ger alla fördelar som egen kår. Det ger mervärde för studenterna att UTN istället ingår sektion i Uppsala studentkår, menar man.

Det stämmer bra att sektionsalternativet som presenterats är ett bra sådant förutsatt att kårobligatoriet inte tas bort. Händer det så vet vi inte hur Uppsala studentkår kommer att påverkas – vilken idag tillgänglig service som kommer att försvinna och hur många remissförfattare på Övre slottsgatan som TekNat-studenterna får klara sig utan. Som kår skulle UTN kunna träda in och erbjuda mycket av den service som annars skulle gå förlorad, för möjligheterna finns där att ta vara på!

De skriver också att studenterna i en omröstning 2003 röstade ner alternativet UTN som egen kår. Det är sant, men helt ovidkommande. Omröstningen från 2003 tas ideligen upp som om den skulle vara någon slags opinionsmätning i den här frågan. Det kan man kanske tro om man bortser följande relevanta faktorer: Frågan man ställde sig 2003 var nämligen om man ville ha en obligatorisk TekNat-kår gentemot en obligatorisk central, stark kår. Det är inte vad vi diskuterar längre. Frågan handlar om UTN som sektion, inom det som kommer finnas kvar av Uppsala studentkår efter kårobligatoriets fall, gentemot det som UTN har potential att bli som egen kår. Om man ändå tycker att omröstningen är relevant bör man betänka att de senaste 6 åren har nästintill samtliga studenter på fakulteten bytts ut. De flesta jag känner som var med 2003 har tagit examen för länge sedan.

Det sektionsalternativ som idag presenterats, påstås av dem även ge alla fördelar som en TekNat-kår också skulle ge. Så är inte fallet:

Som sektion skulle TekNats studenters åsikter framföras av Uppsala studentkår som en del av ett remissvar. Som kår skulle UTN få skriva sina egna remissvar. Dessutom vet vi varken hur många remisskrivare som Uppsala studentkår kommer kunna behålla efter framtida nedskärningar eller hur många remisskrivare som UTN skulle kunna arvodera med nya statliga finansiella medel.

Som sektion skulle UTN:s sektioner och studieråd fortsätta tvingas äska pengar från programråd och Uppsala studentkår för sin verksamhet. Med planerade omorganiseringar inom fakulteten och Uppsala studentkårs bistra finansiella framtidsutsikter skulle UTN som kår kunna tilldela medel som garanterar sektionernas överlevnad och utveckling.

Som sektion skulle UTN:s medlemmar behöva betala kåravgiften för att stödja kårens arbete. Med UTN som kår skulle det vara gratis för TekNat-studenterna att vara med i studentkåren.

Som sektion skulle UTN få möjlighet att bifoga sina åsikter som “TekNat-studenternas åsikt” i nationella frågor. Alla uttalanden skulle dock alltid behöva samordnas med Uppsala studentkår och därmed skapa en trög organisation. Det skulle också effektivt begränsa det idag givande och väl utvecklade samarbete som UTN idag har med andra teknolog- och naturvetarkårer i landet. Som kår skulle UTN kunna vidareutveckla det samarbetet och uttala sig allt oftare i frågor som verkligen angår studenterna på TekNat.

Som sektion skulle UTN ändå betraktas som en organisation som ligger under Uppsala studentkår, där den centrala kårens åsikt ändå alltid har företräde i slutändan.

…och så vidare. Sektionsalternativet är bra, men vi anser att kåralternativet är bättre. Det glädjer mig därför att även Framtiden för teknats studenter i slutet av sitt inlägg också ser UTN som formell kår som ett realistiskt alternativ till 2013. Då är vi halvvägs till mötes! Den enda skillnaden blir då om vi vill ta en omväg eller försöka ta en genväg till kårbildandet.

Väl mött! / Svante & Nätverket för frivillig, formell kår

Debatten tar fart

2009-05-15T11:23:00.000+02:00

Nu har UTNs och Uppsala studentkårs styrelser pratat ihop sig om hur man ska förhålla sig under den här korta, intensiva debatten fram till den 25 maj (och kanske i flera år framöver). Vi (nätverket för frivillig, formell kår) ser fram emot att det ploppar upp både Facebookgrupper och fler bloggar kring den här frågan, för en diskussion där alla får höras och alla argument får framföras är precis vad vi eftersträvar. För att undvika informationsbombardemang har styrelserna kommit överrens om att alla utskick till fullmäktiges ledamöter ska gå via och godkännas av fullmäktiges talman.

Leve demokratin och yttrandefriheten! :)

Edit: Framtiden för teknats studenter har spontant uppstått som en motpol till Nätverket för frivillig, formell kår. Då vi vill att alla åsikter ska få komma till tals, tycker vi att ni ska läsa den också. Vi kommer så klart försöka bemöta alla frågetecken med utförliga svar.

En ny sol, en ny himmel

2009-05-14T13:06:00.000+02:00

Den erfarne Pär-Anders Söderström skriver i sitt inlägg UTN egen kår? Inget nytt under solen att styrelsen har glömt bort medlemmarna och TekNat-studenterna i propositionen.

"Jag tvivlar inte för ett ögonblick på att UTN skulle klara av att vara en egen kår. Det är dock en skillnad i att klara av att vara en egen kår och att göra det på ett sätt som blir bättre för medlemmarna."

Erkännandet att UTN skulle klara av att vara egen kår tackar vi för. Något annat uttalande hade kanske kunnat ge arga, ondskefulla blickar från exempelvis Farmacevtiska studentkåren, som uppenbarligen är en kår redan idag.

Frågan om huruvida det framtida UTN eller det som blir kvar av US bidrar mest till medlemmarnas väl är mer intressant att diskutera. Låt oss betänka vad UTN har bidragit med för TekNat-fakulteten: UTN agerar samordnare för alla programföreningar och studieråd i grundutbildningen. UTN arbetar aktivt för att TekNat-studenternas vilja hörs i alla fakultetens organ. UTN tillser att det finns områdesbevakare som arbetar heltid med arbetsmarknadsanknytning i utbildningarna. UTN tillser att det finns internationell bevakning på fakulteten samt utbildningsbevakning och studiesocial bevakning på halvtid. UTN anordnar mottagningen för majoriteten av fakultetens studenter och finns till som ett stöd för de föreningar som anordnar mottagningen för resten av fakultetens studenter, en mottagning som 98% av studenterna uppskattar oerhört. UTN anordnar årligen en gigantisk arbetsmarknadsmässa som ger många studenter möjlighet till sommarjobb, examensarbeten och karriärmöjligheter. UTN anordnar Forsränningen, en folkfestival vars existens blivit ett varumärke för sista april och hela Uppsala. UTN deltar också aktivt i samarbetet med kommunen kring sista april. Nationellt samarbetar UTN med flera teknolog- och naturvetarkårer i Sverige och arbetar med nationella frågor som är speciellt viktiga för TekNat-studenterna. UTN bedriver i samarbete med fakulteten en kompendieförmedling tillgänglig för studenterna. UTN tillhandahåller ett café med lunchresturang för studenterna. Listan kan göras lång!

Men säkerligen, detta är ju trots allt ingenting viktigt? Om inte Uppsala studentkår tyckte att UTN är det som de själva borde vara på fakulteten, varför vill de själva att UTN ska bli en del av den centrala kåren?

Vad gör då Uppsala studentkår för TekNat-fakulteten? Förutom att där finns en 100% studiebevakare, som redan sitter på UTN:s kontor och har gjort i flera års tid, arbetar man självklart såklart med centrala frågor som berör hela universitetet. Här har UTN ännu inte uträttat mycket – helt enkelt för att man inte släpps in i arbetet. Man är inte erkänd som aktör, man räknas inte. Man finns inte.

Med UTN som sektion skulle TekNat-studenternas åsikter framföras av den centrala kåren, men med UTN som kår skulle vi själva få framföra åsikterna och deltaga i arbetet, föra en dialog och bemöta argument direkt på plats. Det måste ses som en stor fördel för TekNat-studenterna.

En fråga man också måste ställa är vad Uppsala studentkår kommer göra när kårobligatoriet faller. UTN har här en möjlighet att göra det som Uppsala studentkår inte kan; nämnligen att träda in som en ny part och deltaga som en stöttepelare i arbetet för att tillsammans bevara studentinflytandet.

"En sak som helt glömts bort i propositionen är de skyldigheter som följer av att vara en egen kår. I propositionen sammanfattas de förändringar i verksamhet som UTN planerar med “UTN kan behöva en kanslist.”. I övrigt hittade jag ingenting om någon förändring av verksamheten."

Söderström efterfrågar ett bättre beslutsunderlag än de stolpar som styrelsen skrivit i propositionen. Vad han, i vår mening, har missat är att man kan inte ha en utredning tillgänglig som beslutsunderlag för beslutet att utreda frågan – det kallas moment 22. I propositionen slår man nämnligen fast att en omfattande utredning behöver göras; som sedan ska finnas tillgänglig som ett väl grundat beslutsunderlag då man ska fastställa (eller avslå) att UTN ansöker om att bli en frivillig, formell kår. Under året då man utreder och arbetar för möjligheterna att realisera ett fastställande hinner beslutet bli väl förankrat, väl utrett och väl motiverat. Annars kommer fullmäktige att avslå föreningens ansökan till universitetsledningen.

Vi kan inte ha alla svaren på bordet just nu. Varken vi eller Uppsala studentkår, vars framtid också står på spel. Det här är en fråga som berör alla Uppsala studenter, och UTN kan komma att spela en framstående roll i Uppsalas framtida studentinflytande. Mer om det senare.

Styrelsens proposition till fullmäktige

2009-05-12T19:48:00.000+02:00

Så har styrelsen talat genom "Proposition om inriktningsbeslut i frågan formell representant". Läs den!

Uppsala teknolog- och naturvetarkårs historia

2009-05-12T19:09:00.000+02:00

Allt pekar nu på att kår- och nationsobligatoriet ska avskaffas från och med 1 juli 2010. I samband med detta införs konkurrens om kårstatus och kriterier för att få bli en formell kår. Detta aktualiserar åter frågan om teknolog- och naturvetarkårens framtid. Vad har hänt tidigare? Följ med på en historielektion fylld med intriger, hemligheter, omröstningar och konspirationer.

Strävan efter att bli den formella representanten för fakultetens studenter har sina rötter i det gamla FUTF (Uppsala Teknologförening). När man 1994 flyttade till Polacksbacken och in i Uthgård ombildade man föreningen och tog namnet Uppsala teknologkår. Namnet togs inte utan anledning – ambitionen var att bli en formell studentkår eftersom man insåg att det fanns ett behov. Uppsala hade, och har än idag, de enda tekniska utbildningarna i Sverige utan en egen kår bland landets större lärosäten. Man sökte därför kårstatus ett antal gånger men fick nobben av universitetet med motiveringen att en kår måste täcka ett helt verksamhetsområde enligt universitetets definition– det vill säga en hel fakultet.

UTN bildades den 2 februari 2002 genom en sammanslagning av Uppsala Teknologkår, och Föreningen Uppsala Naturvetare. Detta skedde efter att en gemensam arbetsgrupp för de två föreningarna i detalj utrett hur man gemensamt skulle skapa en fungerande studentkår för fakultetens studenter. Utredningen, som finns i våra arkiv, beskrevs av Uppsala studentkår som ”seriös och omfattande” även om man från Övre slottsgatan betonade vikten av en centralt stark och enad kår gentemot universitetet. Universitetets ledning gjorde också ett utlåtande som varken sade bu eller bä; man ansåg att dessa frågor var upp till studenterna att besluta om själva.

2003 gick så studenterna på teknisk- naturvetenskapliga fakulteten till valurnorna. UTN centralt intog en neutral roll och fokuserade på att framföra argument både för och emot egen kår, vilket man också förväntade sig av Uppsala Studentkår. Det skulle dock visa sig att studenterna dagarna innan omröstningen fick brev från Uppsala studenkår där man enbart framförde Nej-sidans argument. Resultatet av omröstningen blev också ett nej, och UTN är än idag bara en förening. Allt detta, komplett med intriger och komplotter, finns bevarat i vårt arkiv för den som är intresserad.

Behovet av en stark kår på den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har dock inte försvunnit sedan omröstningen 2003. UTN har sedan dess gjort oerhört mycket för studenterna på vår fakultet och är en erkänd aktör både av fakulteten och av de övriga teknolog- och naturvetarkårerna i landet med vilka vi har djupgående samarbeten. Vi har också fokuserat de senaste åren på att försöka bli den formella representanten för studenterna genom att bilda sektion inom Uppsala studentkår. I utbyte mot att vi skulle få formellt mandat att utse våra egna studentrepresentanter till fakultetens beslutande organ, skulle UTN ge den centrala kåren mer synlighet på campus.

Detta har alltså hänt när kårobligatoriet avskaffas 2010. Fri konkurrens om kårstatus införs, vilket innebär att den förening med störst representation bland studenterna ska få möjlighet att bli en formell studentkår. Samtidigt har UTN, med en god förankring bland studenterna och en välstrukturerad organisation, väldigt goda möjligheter att träda in som en formell kår framöver. I grund och botten handlar det om att bevara studentinflytandet på fakulteten.

Frågan fullmäktige måste ta ställning till under kommande år är vilken väg vi egentligen vill gå. Nätverket för frivillig, formell kår har tagit ställning. Har du?